ARVID JURJAKS : FRILANSJOURNALIST

I julas skrev jag en krönika i Sydsvenskan om de usla arbetsvillkoren hos e-handelsjätten Amazon. Bakom sajtens pixlar döljer sig hårda krav på arbetarna i Amazons lagerlokaler, som dessutom är så varma om somrarna att ambulanser väntar utanför för att plocka upp dem som kollapsat.

Källan var en stor granskning i den lilla amerikanska dagstidningen The Morning Call. Den senaste delen publicerades i november. Tidningens avslöjande fick relativt stort genomslag i amerikanska medier. Men när jag mailade reportern Spencer Soper om artiklarna påverkat villkoren för de som arbetar på golvet hos Amazon blev svaret kort och gott ”haven’t heard much about changes”.

Poängen i min krönika var ungefär följande:

I Sverige vinner e-handeln allt större förtroende hos konsumenterna och blir dessutom allt mer global. Enligt Handelns utredningsinstitut förväntas julhandeln på nätet i år till och med bli större än den traditionella detaljhandeln. Ett välkänt varumärke, tydlig kontaktinformation och flera betalningsalternativ är de viktigaste faktorerna för att svenska kunder ska känna sig trygga.

Transparens och bra villkor borde också finnas med på den listan.

• The Morning Call har samlat sina avslöjanden om Amazon på en särskild sida på sin sajt. Här kan man läsa alla artiklarna.

Under rubriken ”En blåst generation” skrev jag förra veckan en krönika i Sydsvenskan om hur 80-talister påverkas av de ekonomiska kriserna, samt hur bilden av generationen födda någonstans mellan 1980 och 1990 är skev.

Krönikan var en av de mest lästa artiklarna på Sydsvenskans webb den dagen och genererade över 30 kommentarer.

[---]

Amerikanska New York Magazines omslag pryds av en ung man med texten ”Sucks to be us” (”Suger att vara vi”) tejpad över bröstet. Inne i tidningen berättar Noreen Malone i ett stort reportage om dem mellan 20 och 30 år som den första generationen amerikaner som kommer att få det sämre ställt än sina föräldrar.

Med 90-talskrisen som ett barndomsminne är det här en beskrivning som 80-talister uppvuxna i Sverige redan är bekanta med. Vi har blivit blåsta, helt enkelt, som Gustav Fridolin för några år sedan beskrev det i sin bok om ”Sveket mot 80-talisterna”.

Enligt Noreen Malone är ingen annan generation så illa utrustad att anpassa sig till den nya hårda verkligheten, som hon träffande beskriver som en baksmälla: ”Det här är inte den dagen efter som vi är förberedda på, att döma av den sammansatta skiss sociologer har ritat av oss.”

Så vem är den skyldige?

[---]

Krönikan refererar till en rad andra texter. Här är några länkar:

• ”The Kids Are Actually Sort of Alright” av Noreen Malone i New York Magazine.
• ”Den blåsta generationen” av Ann Charlott Altstadt i Aftonbladet.
• ”Joachim Sundell förklarar hipsterismen” i på Rodeo.net.
  

Mer:

• Min recension av Viktor Johanssons ”Wrestlarna”.
• Min intervju med Jonathan Franzen i Sydsvenskan.

I fredags var det vernissage för Louisianas utställning med Ai Weiwei. Jag var där tidigare under veckan och pratade med curatorn Anders Kold för TT Spektras räkning. Någon intervju med Ai Weiwei blev det dock inte, trots att han börjat trotsa den kinesiska regimens förbud mot att uttala sig i media. Däremot fick jag ett samtal med den svenske konstnären Torsten Jurell, som vid flera tillfällen bott och verkat i Kina.

Artikeln publicerades bland annat i Dagens Nyheter.

”[---]

Ursprungligen var det tänkt att Ai Weiwei skulle göra nya verk till utställningen. Sedan myndigheterna stärkt sitt grepp kring konstnären har Louisiana har varit hänvisade till befintliga verk. Men Ai Weiweis försvinnande i april höll på att stjälpa museets planer helt.

– Ingen visste var han befann sig. Han kunde lika gärna ha blivit avrättad, eller deporterad till Gobiöknen. Men vi bestämde oss för att bästa sättet att ställa oss solidariska med honom var att visa hans konst, säger Anders Kold.

Händelseutvecklingen det senaste halvåret har gjort museet försiktiga. För att inte förvärra situationen har de bland annat hållit låg profil i kommunikationen med Ai Weiwei och hans studio.

– Vissa stunder har jag funderat på om det är en nekrolog jag producerar, säger Anders Kold.

[---]”

Ett uppsamlingsheat av texter från här och där under hösten som av olika anledningar inte hamnat här tidigare.

Döden bakom luren – Krönika i Sydsvensakn om bristen på engagemang för kinesiska tillverkare av Iphone.
Skärpa i repris – Recension i Sydsvenskan av Liv Strömquists senaste album ”Ja till Liv!”.
Näringsliv och kultur utanför komfortzonen – Kommentar i Sydsvenskan angående seminarium med kulturministern.